Och det de glömde, var respekt

Den 30 januari 1933 utnämndes Adolf Hitler till rikskansler i det då nybildade Nazityskland. En av grundpelarna i Nazitysklands politik var att etablera ett vi och dem-tänkande, där flera samhällsgrupper, huvudsakligen judar, men även romer, handikappade, homosexuella, med flera, skulle frysas ut, och där nazisterna, ju längre deras styre gick, även skulle komma att genomgå ett av de största massmorden som någonsin har begåtts.

Antisionismen och antisemitismen var dock inte något nytt när Hitler började leta syndabockar i judarna i Tyskland på 1930-talet. 1897 hölls en uppmärksammad sionistisk konferens i Basel, som kom att bli något av en startgrop för antisionismen under 1900-talet. Sionisterna ville ha en judisk stat – något som skrämde bland annat araber till att bli antisionister. Syndabocksletandet av judar är alltså en gammal företeelse - och rasismen och det allmänna syndabocksledandet är betydligt äldre än så.

Wikipedia förklarar rasism på följande sätt: "Rasism är en indelning av människor i ett hierarkiskt system av raser, där vissa raser ibland tillskrivs moralisk rätt att härska över andra."

Om Egypten behandlade israelerna såsom andra mosebok berättar (ganska omtvistat) är det ett väldigt tidigt exempel på någon slags rasism. Alexander den Store var också en rasist, i det att han var en extrem hellenist - han ansåg att den grekiska kulturen var högst stående och skulle spridas över hela världen. Rasismen har sedan fortlöpt, och med den europeiska upptäckten av stora delar av Afrika och Amerika minskade inte direkt rasismen, ej heller när den kristna missionen tog sin start.

Förmodligen har historien ännu fler exempel. Man kan i alla fall lätt komma fram till att rasism är ett väldigt gammalt fenomen. Det kan ha förekommit i olika former, men grunden är alltid densamma – ”vi är bättre än dem”.

Nu är det är egentligen inte speciellt intressant att fastlägga att rasismen förekommer och har förekommit - det kan varje människa vid sunt förnuft själv komma fram till. Intressantare är då vad orsaken till rasismen är. Här säger Wikipedia att rasistiska åsikter grundar sig vanligen på skillnader mellan raser, etniska grupper eller kulturer. Dessa skillnader kan vara statistiskt säkerställda, erfarenhetsbaserade eller erhållna genom hörsägen.

Jag har en teori till varför rasismen är så vanligt förekommande. Den är inte grundad på någon som helst forskning, men för mig känns den rimlig, och rättfärdigas något av definitionen ovan. Jag tror att man på ren instinkt letar syndabockar i personer som inte är likadana som än själv – det ligger naturligt för oss att kritisera abnormiteter; passar man inte in i samhällets bestämda mall så har man minsann inget i samhället att göra. Och om det ingår i samhällets bestämda mall att man ska tro att Jesus är Guds son, då är det besvärligt att vara jude.

Det här syndabocksletandet i andra människor är något varje person måste kämpa emot inom sig själv hela tiden - det är extremt lätt att börja skylla alla möjliga problem på vissa grupper. Man måste alltid tänka på att respektera andra människor, och om man inte håller uppe respekten är det inte långt kvar till att det som hände i Nazityskland händer igen. Hur modernt samhälle vi än lever i, och hur global världen än är, fortsätter folk, även i Sverige, att leta syndabockar i andra människor, och glömmer bort att respektera människor som inte passar in i samhällets bestämda mall – normen. Jag tänker framförallt på invandrare, men även homosexuella, och säkert andra.

Läs nedanstående textstycke om rasism i Sverige av Paul Lappalainen, ur hans avhandling "Institutional Racism in Sweden and Europe":

In words and theory - equal rights are assumed to exist; discrimination is denied; racism is narrowly defined so that it only applies to ideological extremists. In actions - concerning ethnic minorities, including immigrants, they are to be helped, educated, trained, controlled and disciplined. This hides and deflects the focus from those with the power to discriminate and those who benefit from discrimination.

Jag blir beklämd över att rasismen är så utbredd, och att människor som inte passar in i mallarna och normerna är så utsatta för diskriminering, inte bara direkt, utan även indirekt - genom arbetsmarknad, utbildning, etc. Alla som förstår att människor behöver respekteras och att man inte behöver uppfylla alla, eller knappt ens några, av samhällets mallar - försök att överföra det även till vardagliga situationer, oavsett om du är företagsägare, lärare eller jurist. Det är ju trots allt vi som bor i samhället som definierar samhällets mallar - och även om man skall få vara som man vill, skulle det nog underlätta för ganska många om normerna motsvarade dagens samhälle och inte en människosyn som existerade på romartiden.

Alla som inte respekterar invandrare, muslimer, homosexuella, eller vilka det nu må vara - far åt fanders. Det är sådant agerande som rasister och nazister, eller vad det nu må vara, utövar som gör att saker som Förintelsen faktiskt inträffar, har inträffat, och förmodligen kommer, i nya former, igen att inträffa. När Hitler den 30 januari 1933 blev rikskansler i Tyskland, och inledde ett av de största massmorden genom tiderna, var det inte genom en statskupp. Det var genom demokratiska val, där folk som hade glömt bort att respektera folk, utan bara var ute och letade syndabockar, som Hitler och hans politik tog livet av sex miljoner oskyldiga judar. Sex miljoner judar dog på grund av att 30% av Tysklands befolkning hade glömt bort ordet "respekt".