God skolmat?

Svenska grundskoleelever uppskattar skolmaten, rapporterar DN och Lantmännen. Positivt tycker DN - maten blir alltså bättre kan man konstatera. För så är det väl, eller?

Nej. Maten blir inte alls bättre. Det finns istället andra anledningar till att elever börjar uppskatta maten allt mer. En av dem är att halvfabrikat i form av pizza, hamburgare, och så vidare, blir allt vanligare på menyn - sådan skräpmat som barn tenderar att tycka om. En annan är att svenska barns föräldrar ofta lagar väldigt dålig mat åt sina barn hemma - vilket får som konsekvens att man har lägre krav på den mat som serveras.

Den mat som serveras i svenska skolkök är egentligen väldigt dålig. Vilket kanske inte är så konstigt, om man tänker på att varje portion får kosta dryga 40 kronor (inklusive lokaler, löner, städning, råvaror, dricka, bröd, smör, osv) och råvarorna till dessa i genomsnitt 7 kronor. Det är rent ut sagt en omöjlighet att laga mat på så knappa resurser. De innehåller ofta väldigt mycket fett - så mycket fett att skolorna tvingas servera lättmjölk för att inte överskrida maxgränserna för fettintag på en dag. De är sällan näringsmässigt korrekta - om raggmunk serveras som enda alternativ kan man ju diskutera hur man skall få i sig tillräckligt proteinintag. Och så vidare.

Det finns så alltså två saker man kan göra för att få bukt på problemet. Det första är att omprioritera skolans resurser, och lägga mer pengar på skolmaten. Efter den policyn driver Internationella Engelska Skolan sin matbespisning - vilka som ett resultat har mycket högkvalitativ skolmat. Det andra är att lägga ner hela konceptet med skolmat. Om man inte kan erbjuda mat som håller tillräcklig kvalitet är det lika bra att sänka skatten så att eleverna själva kan ta med sig mackor, eller något sådant. Vitsen med att servera kass mat förstår jag dock inte.

Och som svar på posten..

Jag skrev igår om matsvinnet, att det är oacceptabelt stort och att det inte är hållbart att slänga 900 000 ton mat om året. Det är fel, fel, fel. Dagen efter förstår jag att även Andreas Carlgren håller med mig. Han sätter upp stora (eller egentligen inte jättestora men ändå..) mål inför framtiden: 20 procents minskning av matsvinnet till 2015, och att minst hälften av det som slängs komposteras eller rötas till biogas.

Han skriver även att skolan och äldrevården ska halvera sitt matavfall. Det blir nog först realistiskt den dagen den maten blir ätlig. Är jag rädd för. Kanske dags att ha mål även på det - ätlig skol - och äldrevårds mat? Bara ett tips.