Centerpartiet öppet

För ett tag sedan annonserade Fredrik Federley att han kandiderar till partistyrelsen. Inte långt efter kom Anna-Karin Hatt, något som berättas om här (med viss kritik). Oavsett så verkar det som att en våg av öppenhet har drabbat (eller nått, beroende på hur man ser det) Centerpartiet. Idag fortsatte vågen och blev i det närmaste en tsunami i storlek. Hanna Wagenius och Ingrid Lundqvist klargjorde att de båda kandiderar till att ta över efter Magnus Andersson som ordförande i CUF. Detta analogt med att Miljöpartiet också börjat bli allt öppnare med kandidaturer.

Jag tycker att det är trevligt att folk för en öppen agenda, och att folk i allmänhet borde tala klarspråk och inte alltid bara realpolitisera sig fram genom tillvaron. Dock blir det lite komiskt när person efter person klargör sina kandidaturer, som att det vore en fluga och inte något man gör för ideologins skull. Hade det varit en djupt rotad tradition hade det varit väldigt trevligt. Som det är nu blir det hela just - lite komiskt; på sätt och vis känns det som att påföljande kandidaturer offentliggörs för att den första inte skall få för stor chans att komma in.

Det hela är en företeelse som borde bli allt vanligare oavsett vad det gäller; att man är öppen med vad man gör, vad man har gjort och vad man vill göra. Det är en företeelse som passar på Centerpartiet, som står för lite krångel, för öppenhet, enkelhet och frihet. Jag hoppas dock att alla kandidater offentliggör sina kandidaturer för att de vill göra så, inte för att de vill haka på en fluga eller för att öka chansen att kandidaturen resulterar i en styrelseplats. Men som alltid med politik är det svårt att veta. Och det är inte omöjligt att anledningen har ändrats till imorgon.